Mental grundträning

detaljsammanhang. Det som dessutom utmärker vänster hjärnhalva är att den står för granskningen av det som våra sinnen tar emot. Det är alltså den vänstra hjärnhalvan som avgör om ett sinnesin-tryck  stämmer med våra föreställningar och erfarenheter (referensramen) och alltså är trovärdig. Det må vara enbart en enkel signal via sinnesnerverna, en främmande tanke eller intrycket av en situation. Stämmer inte sinnesintrycket med personens referensram så bedömer vänster hjärnhalva att intrycket inte är trovärdigt eller verkligt (realitetstestningen) och det kommer inte att förankras särskilt djupt i vårt sinne. Det kan då inte fungera som en stark styrbild för oss. En människa som styrs påtagligt av vänsterhjärnans funktioner är ofta dåligt kroppsmedveten vilket gör att hon bland annat har svårt att känna av graden av vardaglig muskelspänning. Detta har förstås betydelse om hon dessutom är utsatt för ökad stress i sin vardag.

Den högra hjärnhalvan står för känsla och intuition liksom för förståelse av helheter och överblick. Den står också för fantasi, snilleblixtar, kreativitet, drömmar och förutsättningslöst tänkande. Viktigt är också att den högra hjärnhalvan är säte för kroppsuppfattning och kroppsmedvetenhet samt för beröringssinnet. Det är den högra hjärnhalvan som skapar de styrbilder som har betydelse för käns-lolivet och för mental påverkan på kroppsorganen.

Det moderna samhälles sociala struktur och vetenskap är uppbyggt på logiskt rätlinjigt tänkande.

Vi blir från barnsben tränade i detta. Det gör att många människor i vårt land har otränade höger-hjärnefunktioner. Vi får lära oss att intuition och känslor inte är viktiga. I nordiska länder är berö-ring av varandra inte riktigt socialt acceptabelt annat än i noga angivna situationer. Men om vi vill fungera harmoniskt så måste logik och rätlinjigt tänkande balanseras upp av intuition och känsla. Detta kan man göra genom att träna sig i tekniker för alternativa medvetandetillstånd som avslapp-ning, meditation, självhypnos m.m. Så tränar man upp sina högerhjärnefunktioner och kommer till större balans i sinnet genom en bättre integration mellan förnuft och känslor. Man kommer till större insikt om sig själv och sin värld genom att man tränar upp sin förmåga till överblick och helhetsssyn. Detta att kroppsmedvetenheten och beröringssinnet är kopplade till högerhjärnans funktion ger en tankeställare i en kultur där man i vår tid ser mängder med duktiga, ambitiösa förnufts- och pliktstyrda kvinnor och män som lider av kronisk spänningsvärk i musklerna.

Meningen med avslappningsträning är alltså inte att bli känslostyrd utan att åstadkomma bättre balans mellan hjärnhalvornas funktioner. Den praktiska nyttan av att regelbundet försätta sig i ett avslappnings- eller meditationstillstånd är i stället att man bjuder sig på kroppslig och mental vila och återhämtning. Stressutlöst mental och muskulär spänning minskar. Men det som i längden ger mest är att regelbunden avslappning och meditation skapar inre jämvikt genom att man med tiden får större självinsikt. Omärkligt kommer man undan för undan underfund med det som finns för-borgat i det undermedvetna. Allt som finns där kan ju bli till styrbilder för tankar, känslor, kropps-påverkan och beteenden. Den stora fördelen med ökad självinsikt är förstås att det hjälper oss att se våra svårigheter och problem klarare och med en viss distans. Detta i sin tur utgör förutsättningen för att man skall kunna ta sig an problemen med framgång.

Inget av allt detta får man dock uppleva om man inte regelbundet och under rätt lång tid minst en gång varje dag försätter sig en liten stund i ett avslappningstillstånd eller meditationstillstånd. Självdisciplin är i början högst nödvändig.